2016

Just nu sitter jag och skriver på vad jag hoppas ska bli en bok i framtiden. Jag önskar jag vore mer produktiv men det är svårt när det finns så många bra serier att titta på. The night of är mitt första tips. Vi får föja en ung man som minst sagt hamnar i en fasansfull situation när flickan han nyss träffat och vaknat bredvid, är död. Har han dödat henne eller är han oskyldig? Jag älskar att en liten katt har en biroll.  Hur det  ska gå för katten blir till värsta nagelbitaren för mig.

Stranger things är en serie med kraftiga 80-talsvibbar. Lysande barnskådisar och en spännande sci-fi historia. Serien känns som en blandning av filmerna  E.T och Stand by me.

Westworld är serien alla pratar om just nu. Westworld är en nöjespark som bara förmögna människor kan besöka. Där kan de uppfylla sina drömmar, våldsamma begär och perversioner.  I parken finns artificiella människor som de kan utnyttja hur de vill. Men något börjar hända. De artficiella tycks ha format ett medvetande och börjar minnas alla oförrätter. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, serier

Ojsan, vilken lång bloggpaus det blev. Sorry, jag är en slow blogger.  Och en slow jogger. I sommar har det blivit några turer längs joggingspåren och istället för att ta en bild på mitt anfådda röda ansikte blev det ett foto av den spruckna asfalten.

Sommarens bröllopspar, Johnnys bror Richard gifte sig med sin Zanna. 

Bästa Olivia i tvättkorgen. En av favoritplatserna för en trött katt.

Sommarens prestation.  Jag lyckades göra en Raw Jordgubbstårta som var både snygg och ganska god. Receptet hittade jag  här.

Jag har lagat fyllda paprikor flera gånger i sommar och försökt att få dem lika goda som pappa lyckades få dem när han levde.  De blir inte lika saftiga som pappas. Men de är ändå så himla goda.  De innehåller grötris,  hackad persilja, passerade tomater, hackad lök, olivolja, vatten, salt och peppar. Först blandar man allt i en bunke och sedan fyller man paprikorna. Paprikorna ska sedan stå upp i en stor kastrull med lite vatten i botten och småputtra under lock i minst en timme. Sedan flyttar man över dem på en ungsform och ställer in dem i ugnen en stund för att de ska få färg. Det jobbiga är att jag inte har exakta måttangivelser. Pappa visste exakt men han finns inte kvar att fråga. Rikligt med vätska i rissmeten så att det inte blir torrt är nog viktigt. Som tillbehör ska det gärna vara en tomatsallad och om du inte är vegan, en bit fetaost.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag, mat, olivia, fest

Det är långt mellan blogginläggen. Som ni kanske har märkt har jag lagt bloggen åt sidan en stund. Jag har inte så mycket att visa eller berätta om. Jag ritar fortfarande pilliga blyertsteckningar.  

Medan jag sitter inne, sitter Johnny ute på balkongen med sina växter och filosoferar. 

Vi åkte till botaniska trädgården i Uppsala förra helgen. Mitt intresse för växter är ganska svalt men Johnny och la familia tycker att allt grönt är superduperspännande.

Medan de andra inspekterade grönskan närmare hittade jag ett fint sagotorn som stack fram mellan träden. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar, vardag

Det här är katten Chabbe, 17 år, som bor med min mormor, 94 år. Själv fyller jag 47 år i sommar, vilket känns obegripligt. Spegelbilden skvallrar förstås att jag inte är 30ish längre men 47 år känns varken i kroppen eller i knoppen. Eller ... jo,  jag är lite stelare och tjockare, mer eftertänksam och dessutom balanserar jag numer på gränsen till asocial. Då menar jag att jag verkligen trivs med att vara själv.

Jag vet att det är fel att säga asocial eftersom jag absolut inte vill stigmatisera den introverta delen av befolkningen ytterligare. Jag är introvert och det är absolut inte samma sak som asocial. Men jag är definitivt en crazy cat lady. Jag hittade en sida som listar 25 tecken på att du är en crazy cat lady. Stämmer de in på dig ? För mig var det mycket hög igenkänning på flertalet punkter
 

Imorse när jag släppte ut Olivia, dök hon, i ett mordiskt kattsprång,  rakt nerför trappen mot en liten fågelunge. Jag som var nyvaken, klädd i endast trosor, tumlade chockad ut efter katten.

Olivia hugger och fågelungen skriker. Olivia rusar iväg med fågelungen i munnen. Oj!  säger den nyinflyttade grannen som står där med en kopp morgondryck i handen. Jag vet inte vad som var mest traumatiskt för grannen, mordet eller nakenshowen. Jag backar snabbt in genom dörren och ropar efter Johnny. Johnny, rädda fågeln! Jag är naken! Johnny som först är något trög, tar på sig skorna och rusar ut efter Olivia.

Det var för sent. Fågelungen var död. En timme senare tittar jag oroligt in i hennes katthus eftersom jag vet att hon kan ta med kadavren av sina byten hem. Där ligger inga rester av fågeln men en död stackars näbbmus. Olivia satt i trappen och såg helt obekymrat på när jag bar iväg hennes offer. Nu ligger Olivia, seriemördaren, i tvättkorgen och sover.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: djur, jag

Jag fortsätter med mina blyertsteckningar. Jag fick ett vykort en gång för länge sedan av min syster som föreställer bakdelen av en katt som kliver in för att gömma sig bakom böckerna i en bokhylla. Jag fick för mig att att jag skulle rita av den kattrumpan.
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar

Vi älskar fåglar, jag och katten. Hon vill förstås sätta tänderna i dem och jag gör mitt bästa för att se till att hon misslyckas i fågeljakten. Självklart blänger hon argt på mig när jag avslöjar hennes närvaro i buskarna. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: djur

Idag har jag träningsvärk eftersom jag klarat av vårens första jogg i Hemlingby. Jag älskar Hemlingby. Bra spår och fin natur,  får och hästar längs spåren och ett litet berg att slå sig ner på efter man tränat.

Solen värmer skönt och strålarna som faller in genom växterna i fönstret gör att teckningen jag ritar ser häftigare ut  än den egentligen är. Det får mig att funderara på kontrasterna i bilden. Jag känner att jag borde svärta de mörka partierna ännu mer. Jag har i alla fall blivit bättre på att rita barn. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag, teckningar

Det här är en teckning jag kämpat lite med. Rastlösheten drabbar mig när detaljerna i en teckning tar över. Jag har berättat att jag gillar att rita pilligt, men det innebär också att jag hinner jag tröttna på motivet. Det bästa med att bara använda blyerts är att det tvingar mig att jobba i gråskala. Jag tänker på ljus och skuggor. Det är en nyttig övning för mig som vanligtvis använder starka färger och förmodligen alltför skarpa kontraster.

När jag ritar lyssnar jag på poddar. Favoritpoddarnas avsnitt är förstås genomlyssnade för länge sedan och ett nytt avsnitt per podd i veckan räcker inte till. Därför försöker jag hitta nya intressanta poddar.  Jag är gillar inte flamsigt, hippt och kul utan jag vill lyssna på något djupsinnigare.  Poddar som går hem hos mig är P3 Dokumentär, Serial, Kropp och själ, Spanarna, Filosofiska rummet, Spår, I brottets spår, Fallen jag aldrig glömmer, Svenska mordhistorier, Pira och Bråding och nu senast Läkarpodden. Har du något bra poddtips?  

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar, tips

Sia ritar. Ni kanske tror att jag inte gjort något på ett tag. Men det har jag. Jag jobbar med mina blyertsteckningar. Jag har ju bestämt mig för att bli bra på blyerts och dessutom gillar jag att rita smått och pilligt.

ofärdig blyertsteckning, detalj

Det här är en del av en större teckning som jag inte är färdig med än. Jag blir trött i ögonen av att rita  småttigt så därför bryter jag av med en påbörjad  målning som jag kan vila mig lite i. 

Jag får se var jag hamnar med denna duk. Det är skönt att måla med de stora penslarna och inte riktigt veta var jag är på väg till skillnad från blyertsteckningarna jag jobbar med. Jag har en plan med mina blyetsteckningar och jag har en historia jag vill berätta med dem. De får ta sin tid. Förmodligen ganska lång tid. Men jag har ingen tid att passa så det är okej.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar, målningar

Om du har påskliljor eller andra liljor hemma kan det vara bra att veta att de är giftiga för katter och hundar. Om de tuggar i sig av blomman kan de få akut njursvikt och dö. Så här står det på veterinärbutikens hemsida:

Alla påskliljans delar är giftiga för katten i olika grad. Löken är den giftigaste delen av liljan men även knoppar, blommorna och bladen är giftiga. Katter (även hundar) kan dö efter att bara ha ätit en till två bitar av blomman. Även pollen är giftiga. Pollen kan ramla ned på bordet där en vas med blommor står och katten kan få det på tassar och päls för att sedan slicka i sig giftet. Förgiftning av liljor kan ge en akut njursvikt som kan vara livshotande. Nedan följer lite råd & tips på hur du kan skydda din katt.

Tecknen på förgiftningen syns ofta 6-12 timmar efter att katten har fått i sig liljan men symptomen kan komma så tidigt som 15 minuter efter. Förgiftningssymptomen liknar de symptom som fås efter förgiftning av russin och kylarvätska.
 
Tidiga tecken är:
Kräkningar
Trötthet
Salivering
Skakningar
Diarré
Kramper (om djuret fått i sig mkt eller om det är ett litet djur)

Senare tecken om katten får njursvikt:
Ökad törst
Först ökad urinering för att sedan följas utav minskning i urinering och till slut ingen urinering alls
Slöhet
Uttorkning
Katten kan avlida
 
Njursvikten kan inträffa så tidigt som 36-72 timmar efter att katten ätit blomman och det inget motgift. Det är därför mycket viktigt att man tar sig till veterinär direkt efter att djuret fått i sig växten. Katter som inte får behandling inom 18 timmar efter att de har fått i sig blomman, har sämre framtidsutsikter.

  









Olivia sitter gärna och spanar från sin utkiksplats uppe på köksskåpet men hon bryr sig inte det minsta om liljorna som står på vårt köksbord. Men eftersom de är så giftiga kommer jag ändå att välja andra vårblommor i framtiden. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: olivia, natur

Det var nog ett år sedan jag målade den här mannen som sticker fram huvudet ur grönskan. Tavlan ropar ... Nu är det vår!  Min lilla Olivia tar långa kattpromenader ute i det sköna vädret och när hon kommer in vill hon bara äta lite och sedan ge sig av igen. Att vara inne när det våras är uteslutet. Hennes entusiasm smittar så jag gick och satte mig ute på trappen en stund. Genast fick jag sällskap av den grå grannkatten som satte sig bredvid mig. För tillfället var Olivia inne så det kändes tryggt att sitta där med mitt sällskap och veta att det inte skulle bli någon kattfajt.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar

Johnny och jag tog en promenad för att få se en bäverfamilj som bor  invid en å i Valbo. Vi såg bäverhyddor och en stor mängd bäverbitna träd men bävrarna hade ingen lust att titta fram ur hyddorna. Besvikna fick vi vända hem igen utan att ha sett någon bäver. 

Böcker köpta på bokrean

Bokjakten har gått bättre. Jag har hittat ytterligare böcker. Ingen mer skräck och dystopi. En av böckerna är en så kallad reportagebok. Jag är omättlig när det gäller fantastiska historier och sci-fi men jag vill gärna ha spännande berättelser ur verkligheten också.

En favorit i dokumentärromangenren är Åsne Seierstads Bokhandlaren i Kabul.  När boken kom ut blev den en succé men Bokhandlaren blev arg och stämde Åsne Seierstad.  År 2010 blev Åsne Seierstad fälld  och fick betala ett skadestånd på 125 000 norska kronor till bokhandlarens fru, Suraia Rais, för att ha kränkt hennes privatliv. Dessutom har till exempel Jan Guillou kritiserat sanningshalten i Seierstads berättelse. Oavsett hur det ligger till, är boken en intressant läsupplevelse.

Blyertsteckning

De andra böckerna handlar om teckning och de kan förstås vara trevliga att bläddra i. Jag ritar ofta men jag är knappast proffs och behöver säkerligen nyttiga tips. Nu håller jag på med den här teckningen. Jag ska rita mig trött på blyerts. För att bli bra på något måste man öva och just nu vill jag vara bra på blyerts.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar, böcker, natur

Jag knallade till Akademibokhandeln och köpte några böcker på bokrean som startade imorse. Bokhögen utmärks av dystopi, spänning och min fabulöst skräcktörstande smak. Eftersom jag tänkte att jag skulle delta i Akademibokhandelns tävling, lade jag ut böckerna på bordet för att kunna ta en tydlig bild på vad jag köpt hos dem. Man lägger upp bilden på Instagram eller Facebook och taggar bilden #bokrea och @akademibokhandeln. Om man gör det kan man vinna ett personligt anpassat bokpaket. Olivia var förstås snabb att inta bokläge och inspektera reafynden. Jag taggar nog de här bilderna ändå. En liten Olivia kanske kan bidra till en vinst?

Har du ett boktips? Jag kommer förmodligen att köpa fler böcker och jag vill gärna veta vad du köper på rean.
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: hemma, böcker, olivia

Det här är en gosig sötnos som hälsar på ibland.  Alltid glad och snäll ... mot mig alltså, inte mot Olivia. Olivia är helt förfärad över påhälsningarna.  Det är flera små tuffingar som vågar sig in på Olivias revir. Jag jagar inte iväg dem men jag försöker se till att det inte blir slagsmål och lockar bort besökaren innan Olivia  går ut eller innan hon kommer tillbaka från en av sina promenader. Sist hann jag inte och Olivia överrumplades och jagades iväg av busen på bilden. Jag rusade efter och ropade. Olivia med tjusig tuppkam över ryggen och yvigaste fluffsvansen kom tillbaka och följde chockad med mig in.

Olivia är min bästa vän. Med en katt är man alltid i gott sällskap. Lite påfrestande kan det vara när jag vill pyssla andra saker än att ge henne den uppmärksamhet hon kräver.

För tillfället ritar jag minst ett par timmar varje dag. Oftast längre tid än så. Jag är inne i en blyertsperiod. Jag har en påbörjad målning men känner att pennorna lockar mer just nu. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar, olivia

Jag var en glupsk köttätare en gång i tiden. Revbenspjäll, parmaskinka och entrecote hörde till favoritmaten. Jag älskade att äta kött. Ganska sällan dök den obehagliga tanken upp att det var ett djur jag tuggade på. Att köttbiten en gång  varit ett ulligt gulligt lamm, en mamma Mu eller en gosig griskulting. De tankarna motades snabbt bort. Att sluta äta kött var inget jag planerade men det blev svårare att undvika och att ignorera rapporter och berättelser djurs lidanden inom köttindustrin. 

Det var en vanlig dag på mitt arbete. Jag arbetade på godsmottagningen och lagrade in material. På radions nyhetssändning kunde jag höra en journalist berätta om grisar som skållades levande. Hon sa att detta var ett vanligt återkommande misstag på slakterier. Jag svor av ilska och det kokade av ångest i magen.  Senare samma dag såg jag bilder som djurrättsaktivister tagit av grisar inne i ett slakteri. Bilderna sa allt. Grisarnas blickar lyste av rädsla och sorg. Jag såg deras ordlösa skrik på hjälp. Jag började gråta, lovade mig själv och svor åt världen att jag aldrig mer skulle äta griskött.

Jag slutade att äta gris. Det var mitt första steg i en lång process som jag fortfarande inte är färdig med. Efter ett tag blev en självklarhet att sluta äta kött från andra djur också. Jag slutade med lamm och sedan kyckling och nötkött. Idag äter jag fortfarande fisk och räkor ibland men det blir mer och mer sällan. Jag köper aldrig mjölk utan väljer hellre soja, havre eller mandelmjölk. Jag försöker byta ut mejeriprodukter men är inte helt konsekvent. Jag undviker ägg men jag vet att quornprodukter innehåller ägg. Mitt godis har bytt skepnad och idag väljer jag godis som inte innehåller gelatin.

Från att ha varit en köttälskare kan jag förvånat konstatera att jag aldrig saknar kött. Jag saknar inte parmaskinkan eller hamburgaren från Max längre. Jag har fått nya matfavoriter och Maxmålet har blivit ett Greenmål.  Köttdoft är småäcklig och jag begriper inte hur jag någonsin kunde äta kyckling.

Eftersom jag inte äter kött längre behöver jag inte blunda inför vad som egentligen ligger på min tallrik. Jag känner mig  sann mot mig själv och tycker också om mig själv mer när jag lever som den djurvän jag alltid har ansett mig vara. Jag tycker att djurens liv och välmående är så oerhört mycket mer värdefullt än en skinksmörgås. Ingen middag borde vara på bekostnad av ett liv. Inte när vi lever i ett samhälle med ett överflöd av mat och när vi har möjlighet att göra medvetna val.

Därför vill jag att alla ska vara medvetna om sina val. För sin egen skull och för djurens skull.  Min syster tipsade mig om den här kortfilmen och jag känner att jag vill dela den med er.  

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: djur, jag

Igår köpte jag den här porslinsfågeln inne på biståndsgruppen. Jag brukar gå in där ibland när jag är på väg hem från stan. Jag lade märke till fågeln för flera veckor sedan men tvekade. Jag har ganska gott om prydnadssaker. Men igår när jag såg att fågeln fortfarande låg på samma hylla bestämde jag mig för att ta med den hem. Den har ett hål på baksidan så att man ska kunna hänga den på väggen om man vill. Annars ligger den lilla fågeln fint på ett bord också.  

Nere på stan har jag sett de här kopparna stå på en hylla hos Myrorna en längre tid. På samma sätt som jag ignorerade porslinsfågeln hos biståndsgruppen avstod jag från att köpa de söta kaffekopparna hos Myrorna. Men de stod där så länge och ropade på mig att de också fick följa med hem. 

Det här grafiska trycket hittade jag på biståndsgruppen och den här gången tvekade jag inte alls. Jag tycker att bilden är läcker. "Det var en riktigt ful tavla" sa Johnny och rynkade på näsan. Det spelar ingen roll vad Johnny tycker om bilden för den kommer att hänga på väggen i min framtida ateljé. Någon gång någonstans ... så det så.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: prylar

Karin Altegen har skrivit flera bra böcker och har du inte läst en bok av Alvtegen så tycker jag att du borde göra det. Jag har nyss läst hennes bok Fjärilseffekten och blev återigen tagen av hennes språkliga briljans och hennes förmåga att krypa in under huden på sina karaktärer.  Hennes tidigare romaner  som t ex Saknad, Skam och Skuld  är psykologiska spänningsthrillers. Jag skulle kalla Fjärilseffekten ett spänningsdrama. Händelser i det förfluta leder till oförutsedda händelser i nuet.  

Du har väl inte missat att andra säsongen av 30 grader i februari börjat. Andra säsongen tar vid ungefär där den första slutade, någongång efter tsunamin. Jag är mest nyfiken på hur det ska gå för Majlis, ni vet den hunsade hustrun till det rullstolsbundna kräket. Ska hennes starka frihetstörst som drivit henne på flykt förgöra henne? 

Jag ser förstås serien på SVT play. Det var många år sedan jag rättade mig efter tvsändningarnas tider. Jag streamar och ser på vad jag vill, när jag vill, och SVT play är definitivt min favoritplayer.

Just nu finns det flera program om och med konstnären Lars Lerin. Jag tycker om dokumentären och kärlekshistorien För dig naken.  Hans programserie Vänligen Lars Lerin  är också  gripande. Lerins blygsamma humor och hans sårbarhet är hela tiden påtaglig i hans möten med programgästerna, kända personer som också avväpnas av Lerins charm. Dessutom finns Lerins make, som kallas Junior, också i bakgrunden och som en frisk fläkt blåser Junior förbi i programmet lite då och då.

Slutligen tänker jag rekommendera en tysk serie som ni kanske missat? Jag brukar avfärda filmer och serier lite för ofta om de är på andra språk än jag är van vid. Jag vet att det är inskränkt att begränsa sig till engelskspråkigt och svenskt men det blir ofta på det sättet ändå. Andra språk som man inte hör till vardags kräver lite mer av betraktaren(lyssnaren) kanske?
 
På SVTplay kan du se Deutschland 83.  Jonas Nay har huvudrollen som en ung östtysk spion i västtyskland. Året är 1983 och Kalla kriget är verkligen iskallt. Jag tycker att det är intressant att se motsättningarna ur ett tyskt perspektiv. Det är en spännande spionhistoria i en tid då hotet om kärnvapenförintelse var överhängande och på en plats där rädslan kanske var starkare än på andra håll?

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, böcker, serier, film, media

Jag var missnöjd med blyertsteckningen som jag gjorde för ett par veckor sedan. Så jag ritade en likadan teckning igen. Det är samma motiv men nu hade jag inställningen att jag skulle göra den "mjukare". Det kanske verkar dumt att rita samma bild igen men jag ville kunna jämföra och se om jag kunde göra den bättre. 

Bilfärd: Blyertsteckning på A3 ritpapper

Först så köpte jag nytt ritpapper. Den senaste tiden har jag ritat på akvarellpapper men jag tycker att jag fått kämpa emot underlaget lite för ofta för att det ska kännas bra. Akvarellpappret är tjockare och har mer struktur och jag tycker att det går utmärkt att rita större motiv på det men när jag ska göra mindre detaljer blir det inte lika bra. 

När jag började att rita på det nya ritpappret ville jag vara mjukare i handen. Smeta ut blyertsen lite mer och tänka mer på var ljuset kommer ifrån och var skuggorna ska landa. Ni kanske tycker att de ser exakt lika ut?  Det blev kanske inte så stor skilllnad men jag känner mig mycket mer nöjd med mitt andra försök. Teckningen är inte perfekt men den blev mjukare, precis som jag ville.
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar

Johnnys grönsakshörna i badrummet har en beundrare som tycker om att sitta och titta på växterna. Just nu får hon plats att sitta under de starka lamporna eftersom salladen är uppäten. Dessutom har hon en egen kruka med nyodlat kattgräs att tugga på. 

Ni vet ju att jag tyckter att det är lite konstigt med grönsaker i badrummet. Det skrev jag om här. Men Johnny och Olivia tycker att det är kul och jag har vant mig.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: olivia, vardag
Bilfärd, Blyerts på A-3 akvarellark

Blyerts. Jag föreställde mig en bild som skulle kunna vara en illustration i en barnbok och ritade en något skev (jag borde börja använda linjal eller fixa ögonmåttet) blyertsteckning. En dagdrömmare i baksätet på en gammal bil. Jag har förmodligen blivit inspirerad av Shaun Tans oerhört fina blyertsillustrationer. Jag önskar att jag var lika skicklig med blyertspennorna som han är.  År 2011 tilldelades han ALMA-priset, litteraturpriset som instiftats till Astrid Lindgrens minne. Kolla in hans bok Ankomsten (The arrival). 

En annan konstnär vars skicklighet  med blyertspennorna jag verkligen beundrar är Elisabeth Widmark. Det är vardagliga ögonblicksbilder som försätter betraktaren i en svävande tidlöshet. Dessa konstverk känns mjuka och drömlika och tycks alltid ha en dold innebörd.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar
Boulognerskogen , Gavleån

I förrgår  yrde snön ner när jag gick hem från mitt besök på ögonmottagningen. Efter att optikern konstaterat att jag hade högt tryck i ögonen har jag ängsligt väntat på att få undersöka mina ögon. Högt ögontryck kan i värsta fall leda till grön starr och det vore en mardröm. Tack ock lov såg läkaren inga skador i ögonen utan jag kan pusta ut och istället vänta på en kallelse  till ögonmottagningen om ett par år. Förhoppningsvis syns inga förändringar i ögonen då heller. 

På väg hem kunde jag inte låta bli att knäppa kort med mobilen trots att händerna värkte av kylan. Genom lurarna lyssnade jag på podversionen av Kulturradions science fiction special del 3 som handlar om  katastrofer, dystopier och post-apokalyptiska berättelser.  Kanske något för dig med? Jag fick lite tips på författare och böcker som jag inte läst tidigare. 

Livet i en kall värld är definitivt dystert. Ytterligt dystopiskt. Vackert men dödligt. Jag längtar efter mesigt snöblaskväder.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: natur, jag, tips

Jag har alltid, sedan jag var liten, varit fascinerad av lönnrum och hemliga gångar. Gömda världar och glömda skatter kanske någonstans under golvet eller bakom en bokhylla. Jag älskade böcker som Den oändliga historien av Michael Ende och C.S Lewis böcker om Narnia. Astrid Lindgrens böcker Mio min mio och Bröderna Lejonhjärta var kanske mina första favoriter som jag läste om och om igen. 

Sedan dess har jag vurmat för fantastiska historier även om jag blivit mer och mer kräsen med åren som gått. Jag har plöjt genom långa bokserier i fantasygenren men sällan blivit lika gripen och uppslukad av berättelserna som när jag var ung. Tidigare har jag berättat hur mycket jag älskar J.R. Tolkiens hobbitvärld och den kärleken verkar åtminstone inte gå över. Egendomligt nog har J.K. Rowlings Harry Potter inte lyckats trollbinda mig  som han tycks ha gjort med miljontals fans världen över. 

En författare som litteraturkritiker oförtjänt ofta rynkat på näsan åt men vars böcker som jag periodvis läst som besatt är Stephen Kings böcker. Hans fantasyserie Det mörka tornet fick mig att uppskatta fantasygenren på nytt.  Är du sugen på en fantastisk berättelse så tycker jag att du ska välja att läsa om Revolvermannen och följa med på hans resa genom världar. Om jag ska vara något kritisk så håller inte spänningen genom alla böcker i hela bokserien så vill du bara läsa en bok och inte en hel serie böcker kan du hellre välja någon av Stephen Kings fantasyböcker Talismanen eller Drakens ögon som enligt mig är två av Stephen Kings bästa romaner.

 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: jag, böcker

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

  • Marianne Ivarsson » Pappersblommor:  ”Jättefina blommor Jag är som dej, järnet när pysselandan faller på. ”

  • Alicia » Dött kött:  ”Bravo! Mycket igenkänningsfaktor i detta. Jag är också vegetarian med långsiktig..”

  • gt » Dött kött:  ”Mycket bra sagt!”

  • gt » Fina fynd:  ”mycket fina fynd, ser fram emot att fika med dom kopparna.”

  • Sofia » Fantastiska historier:  ”Jag kommer ihåg att jag läste talismanen på din rekommendation när jag var liten..”

  • Sofia » Nya glasögon och julstämning:  ”Fin du är i dina nya glasögon :-) <3”

  • Veronika » Ensam på Mars:  ”Protesten underskriven! Och twittrad vidare... KRAM!”

  • Veronika » Misfits, Walking Dead och en Spoiler Alert:  ”Ja du trodde rätt! Som det fans du faktiskt är ;)”

  • Veronika » Benjamin Goofy:  ”Underbara lille Goofy! Så mycket kärlek <3<3<3”

  • Erika » Kattens hus:  ”Går detta underbara katthus att köpa? Är det vinterisolerat? Tips mottages tacks..”