2015

Ur filmen Nebraska
Ur filmen Nebraska
Ur filmen Nebraska
Ur filmen Nebraska
Ur filmen Nebraska
Ur filmen Nebraska
Ur filmen Nebraska

Jag är ingen bra bloggerska. Jag tog inga bilder under julen. Men jag njöt och ägnade inte en tanke på bloggen. Julbordet bestod av en salig blandning av vegetariska delikatesser och jag borde tagit lite bilder men jag var för upptagen av maten och sällskapet.  Vi spelade ett spel som heter I know!, som var ett riktigt roligt frågespel. När vi systrar och våra boyfriends träffas hemma hos mamma blir det mycket prat och skratt. Då finns ingen tid för  Tv, film eller serier på flera dagar. Vi har slutat att bry oss om Kalle Ankas julafton som jag vet är poppis i tvrutan hemma hos folk. 

Jag har inga bilder på julklapparna heller eftersom vi har slutat att ge varandra julklappar. Det var i och för sig många år sedan vi köpte  julklappar till varandra men jag är lika tacksam varje jul. Det är skönt att slippa leta klappar. Det är bättre att köpa presenter med omtanke närhelst på året istället för att dundra på med mindre genomtänkta gåvor till alla vid jul. För så har det varit för mig i alla fall. I sista minuten har jag jagat på stan utan en aning om vad jag ska köpa. 

Nu när den färgranna helgen med tomtar, ljus och glitter är över känner jag att behöver min dos av soffa och film. Jag har nyss sett på en riktigt härlig svartvit rulle  som står i skarp kontrast till julens fägring. Nebraska är en film från 2013 som jag uppenbarligen missat att se. Det är ingen vanlig roadmovie även om man får följa en man och hans son på resa genom Montana och Nebraska för att hämta en miljon dollar som den äldre fadern envist hävdar att han vunnit. Det är en lågmäld tragikomisk historia med flera intressanta karaktärer. Jag såg hela filmen med ett leende på läpparna. 

 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag, film
Sia i sina nya glasögon

Det är låg energiförbrukning då det gäller kreativiteten här hemma. Penslarna är rena, duken är vit, pennor står vässade men jag känner ingen iver att greppa dem än. Jag låter photoshop göra jobbet och ger mig själv en tecknad look. Jag har köpt nya glasögon i pilotmodell och är ganska nöjd. Eftersom jag har förbrukat endagslinser i många år och aldrig gillat brillor måste både jag och ögonen vänja sig. Brillorna har gett mig både yrsel och huvudvärk men förhoppningsvis går det över snart. Jag kommer att fortsätta bära linser men förmodligen inte varje dag så jag vill verkligen bli kompis med glasögonen. 

Julbocken 2015

På väg hem från optikern gick jag förbi Gävles julbock. Det är snart jul och jag kan inte riktigt känna det i kroppen. Bocken klarade inte av att försätta mig i julstämning heller. Det ser inte  fint ut med det höga stålgallret och bandelrollen. Fast bryr jag mig? Såklart inte. Det här är nog första gången jag tagit en bild på höskrället. För att komma i julstämning är det nog så att jag behöver ett gäng pepparkakor och en hög lussebullar. Dessutom finns det några julfilmer som skulle kunna kicka igång mig. 

Från filmen Polarexpressen

En av julfavoriterna är den tecknade filmen Polarexpressen. I det snöfattiga mörkret innan jul kanske det kan vara en film för dig också?

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: jag, film, photoshop

En av de tjusiga skatorna som bor här i området sitter i trädet utanför mitt köksfönster. (Bild från förra vintern.) Jag brukar slänga ut bröd på ett litet tak åt skatorna under hösten och vintern. Fåglarna verkar tacksamma och min söta katt Olivia som sitter  innanför fönsterrutan gillar underhållningen. Jag roar mig med att betrakta dem medan de gömmer undan brödbitar under löv och i buskar.  

Under korta promenader i mörkret på kvällarna ser man ibland något  magiskt i den svaga belysningen. Den här öde lekplatsen låg så ensam och stillsam att jag var tvungen att ta en bild. 

När jag strosade på stan härom dagen gick jag in på Myrorna och såg de här ursnygga nattduksborden. Jag hade köpt dem om de varit högre. Vår säng är hög och passar inte med så låga sängbord. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag

The Martian är en roman som jag inte vill rekommendera alla att läsa. Den handlar om en amerikansk astronaut som blir övergiven på planeten Mars efter en olyckshändelse. Alla tror att han har dött och besättningen evakuerar Mars. Jag fastnar direkt för intrigen och antar genast att The Martian är en olidligt spännande bok. Men jag misstar mig. Det enda som driver mig framåt i läsningen är nyfikenhet. Jag vill veta hur huvudkaraktären Mark Watney ska klara av att överleva på den livlösa planeten utan alla livsnödvändiga resurser. Han klurar och kämpar, fixar och donar. Han verkställer sina makalösa idéer och övervinner motgång efter motgång. Trots att jag inte är speciellt tekniskt intresserad är det någorlunda intressant. Tyvärr tappar den all fart och spänning då Mark Watneys strapatser oftast skildras ur ett dagboksperpektiv i form av  Mark Watneys dagliga anteckningar och beskrivningar. Skildringarna saknar känslomässigt djup och Mark Watney framstår som en relativt osårbar amerikansk hjälte. Det känns platt och fånigt. Det är inte trovärdigt att en bok som handlar om att vara ensam på Mars helt och hållet saknar existentiell ångest.

Den här bokreciensionen kan man dels ta som ett boktips och dels som en varning. Förvänta dig inte en spännande bok utan läs den mer som en fiktiv dokumentär om hur en människa övervinner motgångar på en planet långt, långt bort.

Jag kan tillägga att jag inte har sett filmen The Martian. Filmen har fått goda recensioner och skyhögt betyg på IMDb. Jag gissar att filmen är mer sevärd än vad boken är läsvärd. Så de som möjligen blev avskräckta av min bokrecension kanske ändå blir lite sugna på Matt Damon. 

I anslutning till denna triviala bedömning av boken The Martian vill jag ta upp en horribel sak som handlar om apor och planeten Mars.

Ryska forskare ämnar att skicka iväg fyra apor till Mars. De kommer aldrig att komma hem igen utan aporna kommer att dö någonstans i nattsvarta rymden eller på den röda planeten. Själv tycker jag att det är för djävligt och om du tycker att det är fel kan du  skriva under en protest och hoppas det får ryska forskare och politiker att avbryta det mordiska experimentet.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, böcker
Akryl och oljepastellkrita på pannå

Jag tycker att all bra abstrakt konst berör, väcker intresse och känslor. Nonfigurativ konst har kraft att påverka betraktaren med dess former och färger. När jag försöker mig på och närmar mig det abstrakta måleriet inser jag att jag inte har den goda förmågan. Därför kompromissar jag  och den här målningen som jag experimenterat med de senaste dagarna har fått en figur.

Jag kladdar ut med fingrar och dränker på med vatten så att akrylfärgerna droppar.  Det kanske inte blir bra men jag lär mig lite varje gång då jag bestämmer mig för att inte ha några regler för hur jag ska gå till väga. När färgerna torkat känner jag att jag behöver ta fram oljekritorna. Jag inbillar mig att jag ser konturerna av en kvinna i färgen och ritar en sittande kvinna.

När jag dämpar målningens färger i datorn tycker jag att jag borde ha insett hur mycket bättre målningen skulle ha blivit om jag inte drällt på med så många färger. Det är så typiskt mig att bli förförd av alla färger. Nästa gång hoppas jag att jag klarar av att måla med en mer sparsam palett av smutsigare valör.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar

Jag har planer för min nästa tavla. Att skapa i stundens ingivelse kan vara befriande men när jag står i skapande stund och söker inspiration samtidigt som jag stryker på färg i spontana drag känns det tomt när inget dyker fram ur färgen. Det är frustrerande. Därför har jag för mesta en plan eller åtminstone en vag idé om vad jag vill göra innan jag börjar måla. Först tar jag fram block och pennor och ritar en eller flera teckningar.  Jag försöker hitta rätt kroppsproportioner ur knepiga vinklar. Suddar och ritar om tills jag tror att det är bra.

Jag vet att jag stirrar mig blind. Ibland upptäcker jag inte knasigheter i teckningen/målningen förrän jag lägger undan den och sedan tar fram den flera dagar eller veckor senare. Helt plötsligt ser jag de löjligt små fötterna eller de enormt långa armarna. Ibland accepterar jag det och låter teckningen/målningen vara som den är och andra gånger gnager det i mig så att jag blir tvungen att göra om, kasta eller kanske måla över.

En kvinna snarlik den här kvinnan i huvjacka ska förmodligen målas på en duk så småningom. Jag gillar huvtröjor och huvjackor, vilket ni borde ha märkt. Observera i sådana fall att ingen av mina huvar har päls, varken äkta eller fejk. Alla skitjobbiga pälsdetaljer borde bojkottas. Fejkpälsdetaljerna är ett smart drag av pälsindustrin för att göra fler människor mottagliga inför att börja bära päls och nu verkar alltfler jackor med riktig päls runt huvan sälja bra igen.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar

Det var höst när jag och min syster stannade bilen och plockade upp en katt som låg orkeslös vid sidan av vägen.  Vi åkte med den sjuka, såriga katten till en veterinär. De två första mottagningarna vi åkte till tog inte emot oss. På det ena stället backade veterinären och sa att han inte alls tog hand om hemlösa vildkatter. De kunde vara farliga. Hos Distriktsveterinärerna som var mer förstående fick vi komma in. Jag tog hem den lilla sjuka katten och under två veckor gjorde han inte annat än åt lite och sov.  

Sakta men säkert tillfrisknade han. Han var rädd för oss men vi klappade och smekte honom envist medan han åt mat. Till slut var han inte längre rädd för våra händer.  Den ängsliga kattkillen förvandlades till ett charmtroll som sjöng för oss på mornarna och som stal mat när han kom åt. Vi bestämde att han skulle heta Benjamin Goofy. Eftersom han var en mästertjuv som sprang iväg med vår frukostmacka om vi inte var vaksamma fick han efternamnet Svartenbrandt ( Efter den ökände rånaren.)

Benjamin Goofy ville alltid vara nära oss. Han var så glad och kärleksfull och han älskade att leka. Han jagade snören och bollar tills han blev utmattad.

Ett år senare blev Benjamin Goofy svårt sjuk. Det gick fort. Hans lilla kropp svällde upp och han kunde varken äta eller sova. Han hade den obotliga och dödliga sjukdomen FIP.

Det har gått några år. Jag tänker på Benjamin Goofy varje dag och saknar honom mer än jag någonsin saknat något eller någon annan. Han spred så mycket glädje den korta tid han fick leva. Jag har aldrig nämt Benjamin i bloggen tidigare men jag känner att jag borde skriva lite om honom för att hedra den fantastiska lilla katten ... trots att det fortfarande gör ont.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: djur, benjamin goofy

Spännande tvserier har fått mer av min uppmärksamhet och spännade böcker har tyvärr fått mindre av min tid. Trots detta är mitt bokskåp knökfullt av böcker och spontana bokhögar och samlingar finns lite varstans i lägenheten. Jag har inte varit bra på att dela med mig av boktips. Du hittar några tips här och här.  Idag tänker jag tala gott om ett par icke skönlitterära böcker. 

Bilder som fascinerar av Lars Peterson

Den första boken med titeln "Bilder som fascinerar" av Lars Peterson handlar om bildernas fascinationskrafter och om oss själva. Lars Petersons bildanalyser sträcker sig bortom det visuella och förklarar hur bilderna berättar om oss själva och rumstiden vi lever i. Det är väldigt intressant att följa Petersons resonemang. Jag börjar reflektera över varför vissa bilder fångar oss och vad de egentligen innebär. Jag rekommenderar den här boken till alla som har en kulturvetenskaplig nyfikenhet eller tycker som jag tycker, att bildanalys är fascinerande. Boken utgavs år 1995 så den är lite gammal och när jag letar efter den på nätet finns den inte att köpa. Förmodligen kommer den inte ut i fler upplagor så det här är en bok som man får leta efter på bibliotek eller antikvariat. Själv hittade jag den av en slump på en second hand.

Charmen med tarmen av Giulia Enders

Den andra boken jag väljer att rekommendera var en present från en av mina systrar. Jag kallar den skämtsamt för bajsboken. Det är en nyutgiven bok och finns att få tag på i bokhandeln och heter "Charmen med tarmen" skriven av forskaren Giulia Enders. Den är lättläst och underhållande och framförallt väldigt kunskapsberikande. Jag visste inte så mycket om min tarm innan men nu förstår jag vilket fantastiskt organ det är. Där finns inte bara tips för krångliga magar. Hur vår mage och tarm mår kan ha avgörande betydelse för vår hälsa. Ny forskning om mikrobernas värld är verkligen fantasieggande. Varje människa har en alldeles egen och helt unik bakterieflora och efter att ha läst den här boken känner jag kärlek till mina mikrober som hjälper mig så mycket.  

Wentworth Prison

Japp. Det var böckerna det ... men jag kan inte låta bli att tipsa om en serie också. Wentworth. Se Wentworth för tusan.  Om du har sett Orange is the new black och gillat den, kommer du förmodligen att älska Wentworth ... mycket, mycket mer. Det handlar om fångarna på ett kvinnofängelse. Det känns äkta och grymt och är ett oerhört starkt drama med bra skådespelare och en gripande handling. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, böcker, serier

Har du aldrig sett Misfits? Heltokigt hela tiden och stundtals galet kul.  Det måste vara mitt bästa humortips om du är sugen på en rolig (och spännande) serie. Alla fina misfitsgiffar finns hos ameliepoulins.

Tyvärr görs inga nya avsnitt av Misfits längre men jag har nyligen sett ett färskt avsnitt av The walking dead .  Jag är lite traumatiserad av den senaste händelseutvecklingen och om du ännu inte sett det senaste avsnittet av the walking dead så sluta läsa här. Spoiler alert !

När Glenn och Nicholas föll ner i famnen på de levande döda ramlade jag nästan ur soffan. Men är Glenn verkligen död? Seriens fans  har faktiskt en mycket intressant teori. På Mtv News kan du läsa vad många fans tror om du är nyfiken. Jag tror att fansen har rätt. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, film, media

Den här och fler tuffa halloweengiffar hittar du på colossal. Jag kan uppskatta halloween när det gäller amerikanska filmskräckisar. Men i hemma på gatan känns det främmande med pumpor i farstun och de utklädda trick & treat barnen är ungefär lika välkomna som påskkärringarna är vid påsk. Vi har laddat med godis utifall de kommer men tycker att det är skönt om vi slipper sockerstinna barn på träbron och dessutom äter vi helst upp godiset själva.

Jag förstår hur extremt gammal jag låter men jag har inget känslomässigt förhållande till Halloween. Att klä ut sig och gå på partaj har väl aldrig varit min grej och ju äldre jag har blivit har jag tröttnat mer och mer på helgpynt. Så förutom spindelnät i någon vrå finns det varken pumpor, döskallar eller fladdermöss här. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag

Jag bestämde mig för att ändra utseendet på hemsidan för en tid sedan och nu har jag gjort det. Hemsidan är mörkare och mer dyster. Jag skapar ofta bilder i starka färger men jag tycker om ljusfattigt, nedtonat och smutsigt. Det kanske blir fler sådana bilder nu. 

Jag tröttnade på min barnsligt glada header trots att jag gillade den. Jag vet att en blogg är så mycket mer än bara det visuella men för mig är det viktigt att jag trivs med hemsidans framtoning. När det gäller innehållet  så måste jag skärpa mig. Jag vill gärna dela med mig av bra tips både när det gäller skapande och annat som kan vara intressant. Tyvärr glömmer jag ofta bort att jag ska dokumentera skapandeprocessen eller så minns jag inte att ta bilder på den oväntat lyckade efterrätten eller vad det nu kan vara.

Själv läser jag gärna bloggare som generöst överöser läsaren med bra tips och det är alltid intressant när bloggaren inte skyggar för att visa vem hon/han är och vågar vara personlig. Däremot är det svårt för mig att vara helt öppen och jag väljer oftast att inte diskutera mina åsikter. Det är tråkigt men jag tycker att det är skönt att slippa vara djuplodande i min blogg. Bloggen är min lilla glugg mot världen och för mig räcker det om någon tittar in och säger hej ibland.
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: photoshop, vardag

Prickarna är helt enkelt de färger jag valt att jobba med. Jag använder sällan swatches. När jag hittar en färg som jag bestämmer mig för att använda gör jag mitt eget prickiga färggalleri i bilden. Det är ju bara att sudda bort när bilden är klar.  Jag jobbar mot en mörkare bakgrund eftersom det känns skönare för ögonen.

Jag brukar arbeta i flera lager men denna gång körde jag på och målade ansikte och hela kroppen på samma lager, förutom skorna. Varje sko fick ett eget lager eftersom jag var osäker på storleken. Har man varje fot/sko på eget lager kan man lätt justera fotstorlek genom att dra i bilden så det känns som det stämmer med övriga kroppen.

Jag kan hålla på i all evighet med små detaljer som knappt märks. Jag kan ändra fram och tillbaka och vara riktigt velig samtidigt som jag faktiskt struntar i att jackans utbuktning är för rund.

Okej, jag har inte så len och slät hy längre men annars tycker jag inte att jag förskönat mig så mycket mer.

Och här har vi det mörka landskapet som jag målade först. Jag har ändrat lite på färg, horisont och kontraster.

Tja, jag kan peta in mig själv i ett hörn av landskapet. I verkligheten skulle jag älska att gå på upptäckarfärd i den här mörka miljön. Jag skulle gärna gå in i den gamla fabriksbyggnaden. 

Det påminner mig om något som jag gjorde då jag var liten när jag tillsammans med några kompisar bröt mig in i den nedlagda godisfabriken PIX.  Vi klättrade på pallar och in genom ett fönster. Omkullvälta möbler och utspridda pärmar och papper på kontoren, trasiga mojänger och övergivna maskiner i fabriksdelen. Det knastrade under fötterna. Glas, grus och trasiga karameller. Och lite här och där hittade vi små kvarglömda skatter. Briogodis. Vi hade kassar med oss. Det var inte svamp eller bär från skogen som vi stadsbarn tänkte plocka med oss hem. Vi hade tänkt plocka mängder med godis. I ett hörn av fabrikslokalen fann vi  jättehögar med Dextrosol. Jag hade flera kilo Briogodis och Dextrosol med mig hem. Jag var lite besviken över att jag inte hittat godare godis men förmodligen var jag ganska nöjd ändå för både Briogodiset och Dextrosolen åt jag upp till slut. Men jag tror inte att jag någonsin köpt och ätit vare sig Brio eller Dextrosol sedan dess.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: photoshop, teckningar

Det här småruggiga landskapet har jag jobbat med ett tag nu. Jag är långt ifrån ett proffs på photoshop men miljön som växt fram vid ritplattan är ungefär som jag önskat. Bilden är inte riktigt färdig ... det ska till en del detaljer, himlen behöver mer djup och jag är inte nöjd med kontrasterna. 

Det var ganska länge sedan jag ritade digitalt och trots att det inte är lika roligt som att måla på duk med penslar känns det bra att byta verktyg ett tag. 

Min favoritserie The walking dead har varit min inspiration till den mörka stämningen och till den apokalyptiska känslan i bilden.  Ni som också är fans liksom jag är, kanske känner igen fabriksbyggnaden. Rollkaraktären "Andréa" flyr in i en fabrik som liknar denna när hon jagas av galningen "The governor".

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: photoshop, teckningar

Lusten att blogga varierar. Eftersom jag bestämt mig för att blogga ungefär så mycket eller exakt så litet som jag har lust med har det blivit få inlägg den senaste tiden.  Snart tänker jag visa vad jag jobbat med i photoshop. Kanske redan imorgon.

Igår plockade vi av de sista tomaterna från plantorna. Kylan har kommit. Nu får de mogna inne istället. Det här året har vi haft gott om tomater. Jag har ätit gula tomater nästan varje dag de senaste veckorna. De gula tomaterna härstammar från Johnnys farfars frön och är de godaste tomaterna jag vet. De är sötare och lite kryddigare än andra tomatsorter jag smakat.  Jag har förstås sparat lite frön till nästa års tomatodling. 
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag

Jag fortsatte att fylla på med färgfläckar på duken eftersom jag tyckte att den svarta bården var för bred. Nu går färgfläckarna ända ut i kanterna. Det är en glad tavla. Så jag satte in den i en glad miljö.

Den här vardagsrumsmiljön skapade jag i photoshop för länge sedan. Jag ändrade lite och hängde tavlan på väggen.  

Jag har inte börjat måla på nästa duk utan jag sitter vid datorn och ritar just nu. Jag tänker ändra utseendet på bloggen. Jag känner att den barnsligt målade bilden av mig inte passar längre. Jag vill ha en mörkare, mysigare framtoning av sidan. Får se hur det blir. Det kanske inte alls blir bra och då får jag väl dras med den organgehåriga Sian ett tag till. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar

Grå och sned. Jag kunde inte hejda mig och lägga undan pennorna trots att jag bara skulle skissa perspektiv, så därför blev det en teckning.  

Det är som att hjärnan spelar mig små spratt. Ett rakt streck visar sig senare vara krokigt. Proportionerna som tycktes vara okej visar sig vara helt  galna. Det är fortfarande roligt undertiden jag står där med pennor och penslar så jag fortsätter trots att jag tvivlar på min förmåga. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: teckningar

Det här är de bästa hår och kroppsvårdskrämerna för mig. Jag är lite tveksam till deon. Märket har jag provat förr men inte just den här doften. Jag har tipsat om Desert Essence tidigare och när jag kollar upp datumet, häpnar jag. Den 25 mars 2014 köpte jag bland annat Desert Essence's shampo, balsam och hårkräm och det är så drygt att jag inte behövt köpa nytt förrän nu!

Jösses, tänker ni. Hon duschar nog inte särskilt ofta, är förmodligen er första tanke. Och ni har rätt. Om jag inte gör något svettigt som kräver att jag duschar ofta så tvingar jag mig att duscha ungefär var tredje dag. Hudkrämen är inte lika dryg och räcker inte alls lika länge för jag har nog köpt ganska många krämer sedan dess.

Jag köpte grejerna från Kissed by ECO som verkar vara en bra internetshop. Miljövänligt, giftfritt och djurvänligt. Dessutom donerar de 10 kronor per order till WAP, World Animal Protection och om du är medlem i Djurens rätt får du 10% medlemsrabatt. 
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, kroppsvård

När jag skrev det tidigare inlägget var jag arg och ledsen. Social media och nyhetsrapportering knäckte mig. Det är inte roligt att följa vad som sker i världen eller ens ana vad som kanske pågår i kvarteret där vi bor. Vilka värderingar puttrar och pyr bakom fasaden i grannens hus?

Jag läser om en katt som blir sparkad till döds och sedan är det en hund som får ryggen knäckt av ett basebollträ. En familj hittar en sopsäck med kattungar i deras avfall och en djurättsorganisation rapporterar om rekordmånga sommarkatter. Jag kokar av avsky. Hjärtat krymper till en svart liten sten av hatångorna. 

Sedan läser jag nyheter om flyktingkrisen. Människor flyr för att överleva. Bilderna av barnen skär värst i sinnet. Bilderna förmedlar en verklighet som ord inte förmår. I kommentarerna står fruktansvärda saker. "Pappa Kurdi borde ha stannat i Turkiet för då skulle hans barn fortfarande ha varit i livet" skriver en person. En annan menar att gratis tandvård i Sverige skulle ha lockat familjen att komma hit. Nu känner jag hur det ryker giftgas ur mitt huvud. Vanligt förnuft och emotionell intelligens saknas helt i vissa aggressiva manskulturer och främlingsfientliga kretsar.  Deras dumheter applåderas av andra dumskallar. Deras kommentarer gillas och sprids lika snabbt som pest och kolera.

Jag scrollar genom flödet på facebook. Jag scrollar ganska snabbt eftersom jag vet att jag är ute på osäkert territorium. Jag känner att jag inte orkar med att se bilder på plågade djur.  Bilderna finns där eftersom jag stöder flera djurrättsorganisationer. Jag mår uselt när jag läser om lidandet djur utsätts för. Jag vet inte hur många gånger har jag delat namninsamlingar för stöd mot djurplågeri av skilda slag som ingen av mina facebookvänner skrivit under. Förmodligen tycker de precis som jag gör, att det är extremt jobbigt att se djur lida. Därför väljer de att inte se. På samma sätt väljer folk att ignorera att köttet de äter morgon, middag  och kväll, sju dagar i veckan, är ett djur som avlats, blivit gödd och dödats inom den grymma köttindustrin. Jag vet att folk väljer att blunda eftersom jag också blundade i många år.

Det osäkra territoriet börjar skaka men inte för att jag läser om fruktansvärda djurtransporter eller djurs hopplösa tillvaro på zoo. Det börjar krypa i skinnet när jag ser att en "vän" sprider rasistisk dynga. Jag följer trådarna och hamnar på facebooksidor hos personer som var mina kompisar i tonåren. Personer jag tappat kontakten med. Jag inser att det är personer som jag aldrig någonsin skulle vilja ha kontakt med igen. Därför sitter jag framför datorn i sorg och raseri och undrar var den goa rara människan tog vägen?
 

Kommentera gärna inlägget »

Jag vet inte om min senaste målning är bra eller misslyckad.  Det har inte någon större betydelse.

Dörrarna är låsta och husen är tomma. Sommarkatterna vandrar hungriga. Var tog goa rara mänskan vägen?

Barnen dör. De flyter i vattnet. De andra som lever vandrar hungriga. Politikerna beräknar kostnader och kvoterar medan smugglarna gnuggar sedlar. Var tog goa rara mänskan vägen?

"Vänner och vänners vänner" värnar om familj och fosterland. De delar frikostigt med sig av dräpande slagord. Sverige är svenska folkets hemland och inte hela världens socialtjänst. Så fyndigt. Var tog goa rara mänskan vägen?

Förakt och skam är vad jag känner. För var i helvete tog den goa rara mänskan vägen?
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar, jag

Jag tycker om dåligt väder eftersom pressen att man ska ut och  göra en massa roliga saker minskar. Innelivet passar mig bättre eftersom det är inne som jag gör allt jag gillar bäst. (Dock medger jag att en promenad i naturen är en härlig utegrej.)  Men nu har det varit några veckor med fint väder och då har jag följt med på lite utesaker. Vi bilade till Örebro och såg på flyguppvisning förra helgen. Underbar dimmig morgon. Älskar dimma.

Roligast var det att se jetplanen, Tunnan, Draken, Viggen och Gripen i luften. Det är ingen idé att visa bilder på deras konster i luften. Min kamera hade ingen chans att fånga dessa fartvidunders gracila manövrar. 

Förutom jag och Johnny var det 4000 personer till som tyckte det var roligt med solsting, nackspärr och tinnitus.

Det går ju förstås att njuta av det soliga vädret fast man är hemma också.  Vi har en stor balkong och eftersom Johnny tycker att odling är kul har vi en särdeles grönskade balkong.

Vi har ätit grillade halloumiburgare på balkongen flera gånger de senaste veckorna. Här hittar du fler bilder på vår balkong.

För några dagar sedan insisterade Johnny på att göra en liten grön hörna i badrummet också. Tja, det blev inte så tokigt. Han köpte starka lampor på Biltema och tre sopkorgar på Ikea. Sopkorgarna klädde han med aluminiumfolie på insidan. De blev lampskärmar. Grönsaker i badrummet är konstigt. Konstigt bra. Nu kan Johnny fortsätta odla inne hela vintern. Bara i miniformat förstås men för en utemänniska som Johnny är det bättre än inget alls.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: hemma, vardag

Månadens tema i monthly makers är textil. Först tvekade jag och tänkte att jag inte skulle delta denna gång. Det har blivit många gardinlängder och kuddfodral vid symaskinen men jag brukar inte känna skaparglädje utan jag brukar oftast vara lättad och glad först när allt är sytt och klart.

Jag ändrade mig då jag kom på att jag kunde göra en enkel mobil som inte krävde så mycket mer än att böja till ståltråd och sy lite stygn. Jag hade allt hemma redan. Den galvaniserade ståltråden köptes på Biltema för några år sedan och tyget är sparade spillbitar. Det här tyget fransar inte upp sig när man klipper i det och därför valde jag hellre det än ett annat tyg som jag egentligen tänkt använda.

Jag böjde till droppformer och sydde fast något större tygbitar med enkla stygn i ståltråden. Jag formklippte tyget till att passa droppen efter att jag sytt fast det.

Jag gjorde en liten krumelurig upphängning så att dropparna skulle hänga lite mer särade ifrån varandra.

Jag brydde mig inte så mycket om att få en perfekt form.  Men jag ångrar att jag inte gjorde ett litet moln också. Och mindre storlek på dropparna hade nog varit bra ...  Äsch, det blev lite gulligt trots allt och just nu hänger mobilen i sovrumsfönstret.

Månadens värdinna för Monthly Makers är Beatrice och senare kommer hon göra en sammanställning av alla bidrag på textiltemat. Det blir spännande att se vad alla har skapat. Titta in hos henne du med.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: pyssel, monthly makers
Ur dokumentären "Jakten på Banksy i New York"
Ur dokumentären "Jakten på Banksy i New York"
Ur dokumentären "Jakten på Banksy i New York"
Ur dokumentären "Jakten på Banksy i New York"
Ur dokumentären "Jakten på Banksy i New York"

Jag såg alldeles nyss den intressanta dokumentären Jakten på Banksy i New York och kände genast att jag vill berätta att den finns att se på SVT-Play för alla som ännu inte sett den. Den anonyme Banksys konstgrepp är storartade. Jag gillar hans sätt att provocera och engagera  människor och allra mest tycker jag om att han lyckas belysa samhällets avigsidor. Jag tänker inte berätta något om dokumentären utan jag tycker att ni ska se den. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: konst, film, media, omdiskuterat
Ur filmen "Woman in Gold"
Ur filmen "Woman in Gold"
Ur filmen "Woman in Gold"
Ur filmen "Woman in Gold"

För en tid sedan skrev jag att jag såg fram emot att se den här filmen, Woman in goldFilmen bygger på en sann historia om hur en kvinna vid namn Maria Altmann (spelad av Helen Mirren) stämmer Österrikes regering i kampen för att få tillbaka ett konstverk som en gång ägdes av hennes familj. Konstverket, Kvinnan i guld, som målades av Gustav Klimt, är ett porträtt av Adele, en nära släkting till Maria Altmann. Konstverket stals av nazisterna under andra världskriget vid judeförföljerserna.

Jag hade höga förväntningar av filmen. Den var sevärd men jag tycker inte att filmmakarna lyckades med dramatiseringen. Trots en gripande berättelse förefaller filmen lite platt. Nazismens vidrighet  fladdrar ibland bort i alltför sentimentala tillbakablickar och jag tycker inte att jag får känna karaktärerna på djupet. Av mig får den tre tummar av fem möjliga. Det är en intressant berättelse,  bitvis vackert filmad. Okej, jag erkänner att några tårar trillade fram ur ögonvrån.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, film
Ur dokumentären True Cost
Ur filmen True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost
Ur dokumentären True Cost

Alla bilder är hämtade ur dokumentären The True Cost. Modeindustrin är näst efter oljeindustrin den mest miljöförorenande branschen i världen. Det hade jag ingen aning om. Jag visste att fattiga människor i fattiga delar av världen syr våra kläder för usla löner och att våra kläder ibland innehåller giftiga kemikalier. Jag insåg inte hur ruttet systemet är, inte heller insåg jag hur farliga gifterna är eller hur illa människorna behandlas, förrän jag såg The True Cost. Se den du med. För min del kommer det att bli mycket mer second hand, ekologisk bomull och fair trade nu.

Anna, som har bloggen schysst va?, har ett bra inlägg där hon diskuterar dokumentären och hon ställer samma fråga. Har vi råd att leva billigt?

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, omdiskuterat, miljö

Så här kan det se ut i köket när jag målar.  Inte alls idealiskt eftersom jag behöver gott om plats. Dessutom jobbar jag bäst när det är ordning och reda. Det blir i alla fall ingen matlagning idag så därför funkar det att ha köksmåleri. 

Jag har börjat måla på en av de stora dukarna jag köpte. Konstigt nog känns duken inte alls särskilt stor nu. Nästa gång jag shoppar dukar ska jag kanske gå upp någon storlek till. Det känns faktiskt bra att svepa på färg i större drag trots att jag gillar att måla pilligt och smått. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: hemma, målningar

Fröken med toppigt hår sitter och grubblar i egna tankar. Jag tycker hon ser fin ut i det svaga ljuset som letar sig in genom fönstren.  Du kan få en klarare bild av henne om du vill. 

Man har inte blivit bortskämd med kvällssol den här sommaren som varit kallare och mörkare än vanligt. Det verkar som att hösten redan knackar på och jag känner att jag borde ta mig i kragen, hitta ett jobb eller börja om, studera på nytt. Så, jag sitter också och grubblar. Kanske är jag bara en drömmare, för det vore en dröm att arbeta som konstnär.  Kan det bli verklighet?  Plugga på konstskola i min ålder? Har jag drivet och förmågan? Uähhhh ... jag vet inte.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar

Alldeles nyss var den här sötnosen här och hälsade på. Jag fick bara en suddig bild på Kalle. Tyvärr blev Olivia livrädd och gömde sig under sängen. Kalle var snäll så det var inte hans fel att Olivia blev rädd. Nu när Kalle har gått iväg på långpromenad tycker inte Olivia att det är tillräckligt tryggt att vara inne så hon ligger på vakt i sitt lilla katthus utanför. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: djur

I måndags fyllde jag år. Jag var faktiskt tvungen att räkna åren eftersom jag var osäker på hur gammal jag är. Det är ett tydligt tecken på att man inte är ung längre. Jag blev faktiskt glad ändå. Jag trodde jag skulle fylla 47 men med lite fingerräkning kom jag fram till att det "bara" var 46. Huu, det är en makalöst hög siffra när man känner sig omkring trettish. 

Jag befinner mig i livets mitt om jag får leva tills jag blir knarrigt gammal. Jag är ganska nöjd med somligt och riktigt missnöjd med annat. Mina val har inte varit de bästa. Jag har inte gjort den där karriären som var viktig för mig. Jag har studerat fel utbildningar. Jag vill inte alls vara lärare. Jag har inte förstått mig själv och inte förstått vad jag vill göra. Och tiden har runnit iväg. 

Jag har aldrig haft någon längtan efter barn och valt att inte bli mamma. Det här valet var dock helt rätt för mig. Jag skulle inte vilja leva familjeliv. Jag älskar djur och på så sätt får jag vara moderlig. Jag äter inte kött och det känns bra i själen. Om vi nu har någon själ ... för jag är inte det minsta religiös. Åren på Uppsala Universitet och studierna i religonsvetenskap fick mitt agnostiska sinne att börja analysera. Starka övertygelser och en djup rotad känsla av sammanhang verkar helande hos individer och ger mening i livet men kan också söndra och förgöra hela folk.  Det jag känner är att ingenting  är som man tror. Det finns inga absoluta sanningar. Det är säkert därför jag inte tycker om trossatser och ratar inbitna traditioner.

Något som jag verkligen uppskattar är godsaker. Tyvärr är jag ganska usel på både mat och bak men Johnny ryckte in och gjorde en jordgubbstårta och syster V fixade en god vegansk chokladkaka. Min skapelse är den veganska cheeskakan. Mixern gick sönder och började ryka plastångor så istället för en slät kräm blev det en bitigare massa då jag blev tvungen att hacka nötmassan med kniv. Receptet till en betydligt tjusigare rå blåbärscheescake finns på Vegoteket.
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: festligheter, gott, jag

Vi gjorde en tur till Stockholm och ett besök till Gröna Lund i helgen. Den här stygga skapelsen är världens högsta starflyer och där uppe snurrar man runt i 70 kilometer i timmen. Jag tyckte att åkturen var riktigt obehaglig trots att jag inte är höjdrädd. Stolen man satt i vred sig i den starka vinden och jag tyckte att vad som hade kunnat vara en härlig sightseeing över Djurgården var ett ruskigt snurrade i stormvindar. Johnny förväntade sig ännu högre hastigheter och tyckte att attraktionen var för mesig i hans smak. 

Efter att ha åkt Insane, (en helt galen "Varning för Whiplash"berg och dalbana) och skrattskrikit hysteriskt och sedan eclipse, den obehagliga starflyern, passade jag på att ta några bilder på mina modiga systrar som skulle åka Fritt Fall ... Tiltversionen. Tja, kanske var jag feg eller kanske ville jag göra mamma sällskap på backen ett tag.

Det började regna. Men värst var att det var extremt långa köer till alla attraktioner, matställen och toaletter. Vi köade en hel timme för att komma in på House of nightmares som är Grönans nya spökhus. Utanför spökhuset satt den här lilla uttråkade filuren och huttrade som för att varna oss att det inte var värt att vänta för att gå in. Och det var verkligen inte värt vare sig slantar eller väntan. Kanske små barn kan tycka att det är kul, men jag tvivlar. Bästa attraktionen som fick det att suga i magen var Twister, en skön berg och dalbana. Jag gillade Kvasten också, en berg och dalbana där man hänger under rälsen.  Allt vi åkte kändes livsfarligt och det mesta var dödskul. Observera att Spökhuset varken var skrämmande eller kul. Så om ni ska till Grönan, slösa inte bort tiden på att köa till House of nightmares.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: festligheter

Den här månaden bestämde jag mig för att vara med i monthly makers. Värdarna för monthly makers är 12 kreativa bloggare som turas om att presentera månadens tema för alla som kan och vill vara med att skapa utifrån det givna temat som presenteras den 10'e varje månad. Den 25'e i månaden kan man delge sitt bidrag till månadens värd som just den här månaden är Jess.

Jag har följt monthly makers i några månader och tycker om att se alla fina bidrag och häpna över alla påhittiga idéer. Jag har inte varit med förrän nu. Den här månaden är det rymden som är temat att utgå ifrån.

Jag valde att plocka fram oljepastellkritorna. Jag älskar de här kritorna. Färgerna är starka och det går att kleta sig fram till det resultat man vill ha. Nackdelen är att detaljer är svåra att få till med de ganska klumpiga kritorna. Jag tog fram tuchpennan för att rita det lilla ögat, annars är det det bara oljepastell som jag har använt.

Galaxteckningen sitter redan inramad på väggen. Den fick ersätta teckningen som föreställer Konstgrepps-Karin som jag ritade med vaxpastellkritor.  (Hårdare kritor än oljepastell) Karin får ligga i byrålådan för stunden. Hon kommer säkert att hamna på väggen igen.  Jag brukar byta ut teckningarna i ramarna då och då.  Just nu känns det bra att ha en hel galax mellan fågelholken och guldstjärnan.

Kommentera gärna inlägget »

Jag vill ta på, äta, lukta, krama och vara i de här bilderna. Jag vill dricka ur kopparna och bläddra i de gamla böckerna.

Jag gillar rostiga, trasiga, nötta och slitna saker. Jag gillar gamla engelska bibliotek och doften av cigarrer. Jag älskar djur.

Jag samlar på stenar. Jag tycker om Art Deco och jag vill äta kladdig chokladkaka.

Det är mitt i sommaren så egentligen borde jag hellre göra ett blågrönt somrigt kollage men jag fastnade vid de mustiga bruna färgerna.Jag börjar att inse att jag skulle vilja måla lite med jordnära bruna färgtoner. Eller kan det vara så att penseln som är van med färgstarka nyanser tar över?  Det är svårt att bryta sina vanor.

Bildkällor på Pinterest.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag

Den lilla duken har fått sitt sista lager färg. Jag hade ingen aning vad, eller ens om det skulle bli någon tavla av duken. Först öste jag på med färg och lekte med abstrakta vått i vått former, provade att lägga plastfolie över den våta färgen, sedan nya lager färg och lek med diverse saker ur besticklådan och lite stänk. Till slut tröttnade jag på det och tog fram en burk målarpasta som jag ännu inte provat och lade på  den med målarkniv och rispade ytan med disksvamp. Nu visste bara att det skulle föreställa en sliten vägg.  Det blå lagret under sparade jag delvis och det blev en avloppsbrunn från att ha varit en damm.   Jag hade nog aldrig gissat att jag skulle måla något som ser ut som en del av världskartan i en söndrig putsvägg och en gallerförsedd avloppsbrunn när jag började.

Jag ville bara att göra vad som helst på duken och kanske lära mig något. Jag har insett att jag tycker om att ta fram de mindre penslarna och måla pilligt. Det mer expressiva målarsättet passar mig inte riktigt. Inte än. Kanske om jag hade mer kladdutrymme och om jag var målartekniskt bättre än vad jag är nu. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar
Från filmen Mad Max , Fury Road

Mad Max, Fury Road, är en galet snygg film. Jag trodde inte att jag skulle gilla den nya Mad Max-filmen eftersom biljakt och explosioner inte nödvändigtvis förgyller min filmupplevelse. Det postapokalytiskta temat brukar dock alltid fängsla mig och därför gav jag filmen en chans. Jag tyckte om den. 

Jag kan tröttna när det blir för mycket kraschpang. Istället för spänning kan action få mig att känna uppgivenhet och irritation. Den här gången tyckte jag att det var kul. Hela filmen är som en smällkaramell av färger och jag blir inte besviken på de absurda människorna och världens grymma osannolikheter. Mad  Max, Fury Road, är fånig men underhållande.

Katten Zingo

Från filmvärldens action till verklighetens stillsamma mysexperter. Det var länge sedan jag bjöd på lite katt här i bloggen. Det här är Zingo. Han och hans brorsa Neo brukar bo hos min mamma ganska ofta när grannen behöver kattvakt.

Katten Vicky

Det här är Vicky. ( Hon är väldigt lik vår Olivia.) Hon har två bröder, katterna Harley och Helmer. De bor i Hedemora hos Johnnys mamma. 

Olivia med sår på nosen

En bild på Olivia i repris. Hon är så söt att till och med såret på nosen är hjärtformat.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: olivia, djur, film

Färgerna jag beställde från Artistica har kommit. Jag valde att köpa en bred pensel, en målarkniv och 3 stora linnedukar också. De är 92 x 73 cm stora. Jag har aldrig målat på så stora dukar förr så det ska bli intessant att se om jag klarar av det. På bilden är det en liten duk som jag kladdat på. Jag testar att måla på sätt jag inte är van vid. Tjocka blöta färglager. Vått i vått. Inget småpill. Den här var första lagret jag gjorde. Nu har jag målat flera lager sedan dess. Jag vill hitta bra sätt att få fram olika effekter. Jag tycker att det är svårt. Jag har aldrig gått i konstskola och aldrig lärt mig saker som antagligen är självklarheter för konstnärer. 

Jag har en gymnasielärarexamen i ämnena religion, historia och svenska. Jag har läst ett antal kurser varav endast en kurs handlade om konst. Konstnärlig utveckling hette den. För sent insåg jag att läraryrket inte passade mig och det är synd att jag inte valde att plugga konst istället.  Min arbetarklasshjärna kunde inte visualisera hur jag någonsin skulle kunna hålla på med skapande. Och det blev många år utan att jag ägnade mig åt något måleri. Men det är ju så roligt. Jag är glad att jag hittat penslarna igen. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar

Det är första dagen i år som jag går med bara ben och kort kjol. Det är ovant och helst vill jag gömma de bleka klumparna. Men jag vet att jag brukar vänja mig och när benen väl fått lite solbränna så känns det mycket bättre. Jag fick blåsor på tårna efter att jag promenerat i tre timmar på stigar och cykelbanor men jag tycker att jag lyckades ta några fina bilder med mobilen. Tja, inte på benen då.

Jag, Anastasia

Väl hemma igen kluddar jag lite på mig själv i datorn i brist på tavlor att måla. Jag har varit till konstnärsbutiken och såklart var det semesterstängt. Jag är tvungen att beställa färg på nätet och vänta. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: natur, jag

En fröken som inte vill bli störd. Nästa tavla är inte påbörjad. Jag kom aldrig iväg till konstbutiken och jag vill inte börja jobba på en ny tavla när jag knappt har någon vit färg kvar. Jag fyllde i en order på nätet men ångrade mig. Jag blev sugen på att köpa så många färger och när jag såg vad allt skulle kosta kände jag mig snål och obeslutsam. Vilka färger skulle jag välja bort från ordern? Inte den vita färgen förstås men jag kunde inte bestämma mig angående de andra färgerna så jag struntade i det helt istället. Jag går till butiken nu i veckan istället. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar
Scener ur filmen Big Eyes

Jag har sett Big Eyes, en biografi,  som handlar om en period i konstnären Margaret Keanes liv. Det är ett charmigt tragikomiskt drama som regissören Tim Burton bjuder oss på. Jag tycker om filmer som handlar om konst och konstnärer och just den här historien är verkligen häpnadsväckande. Margaret  Keanes tavlor, som oftast avfärdades som billig torgkonst eller kitch av kritiker, blev under 50- och 60-talet omåttligt populära. Hennes tavlor såldes för höga summor och älskades av massor. Du kanske känner igen hennes kända motiv. Barn med väldigt stora ögon. (Stora ögon, ungefär som ögon hos människor som har tecknats  i den japanska tecknarstilen manga. Det här var förstås långt innan vi i västvärlden visste vad manga var.)

Margarets skojare till man tar åt sig all ära och uppger sig vara konstnär och skapare av alla Big Eyes. Margaret accepterar att hennes man lägger beslag på hennes konst tills en dag då hon har fått nog ... Jag visste inget om Margaret Keane innan jag såg filmen och jag tycker att det är en otrolig historia som jag kan rekommendera till alla som liksom jag är roade av biografier och konst.

En av mina favoritkonstnärer är den engelska konstnären William Turner och om ni inte visste det så finns det en ny film om honom, Mr Turner. Tyvärr kan jag bara säga att jag inte alls gillade filmen utan tyckte att den var så tråkig att jag stängde av filmen efter en halvtimme ungefär.

Woman in Gold heter nästa konstrelaterade film som jag ser fram emot att se. Jag hoppas och tror att den ska vara bra. Det är ingen biografi och handlar egentligen inte om någon konstnär utan om striden om ett konstverk av Gustav Klimt. En helt fiktiv historia tror jag. Jag återkommer med en kort recension av den senare kanske.
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, film

Jag har slöat till mig när det gäller att uppdatera på bloggen. Jag har inte glömt bort er utan bara varit i  mitt "Sia kingdom". Hemma menar jag. Jag har målat en liten tavla. Motivet, en surkart som inte vill bli störd, skulle kunna vara jag.

Jag skulle egentligen ha målat något helt annat som jag funderat på ett tag, men eftersom jag hade för lite vit färg kvar och inte beställt nya färger på länge, blev det en liten duk och ett ganska oplanerat motiv. Jag ska lägga upp en bättre bild av tavlan senare. Just nu kanske jag ska åka till Galleri Majoo, en konstnärsbutik i Gävle som bara har öppet ett par timmar på eftermiddagarna, och köpa lite konstnärsmaterial. Jag har tydligen drabbats av en iver att måla. Det känns inte bra att staffliet står tomt. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: hemma, målningar

Stunder av stillhet. Det låter som  en perfekt titel på en tråkig schlagerdänga. Men åh ... vad skönt det är när inget annat hörs än naturens knirr och kvitter. Häromdagen var jag tvungen att ta en längre promenad och springvända mest för att få lugn och ro. Jag var på dåligt humör. Jag var ganska irriterad på min kära Johnny och väldigt irriterad på grannarna eftersom de införskaffat en studsmatta till barnen. Jag kanske borde unna barnen sina stojiga lekar men ... nä.  Sommaren har börjat med studsmattetortyr och vrålande ungar.  

Efter en utmattande lunk i motionsspåret låg jag ganska länge på en bänk och tittade upp på de här molnen. Så himla härligt. Jag vet inte hur man mediterar men jag kan tänka mig att det liknar min bänkvila. Inte en människa i närheten, bara skog och himmel. På väg hemåt kände jag mig glad igen. Allt som behövdes var lite stillhet.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag
"Vandrar" Akryl på duk 54 x 64 cm
Vandrar: Akryl på duk
Tavla "Vandrar"
"Vandrar" Detalj av tavlan

Målningen ska heta Vandrar ... tror jag.  Det tog längre tid för mig att fundera kring den här tavlan än att måla den. Den var nästan klar för en vecka sedan men så hejdade jag mig. Jag tvekade över om jag överhuvudtaget skulle måla en människa på tavlan. Jag tyckte om målningen som den var. Ett mörkt och tyst landskap i gryningsdimma. Men efter en hel del grubbel satte jag dit henne. Hon som vandaliserar målningen genom att vandra i den. Vandraren. Eller vandalen. Kanske borde jag ha låtit bli. 

Jag anstränger mig att tänka på form och inte detalj. Jäklar vad svårt det är. Jag tror att min vandrare förstörde mina planer något. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar
Desperate av Martin Waldbauer

Jag tycker inte om att duscha. Det stjäl tid från annat och även om jag duschar varmt fryser jag alltid lite. Eftersom jag brukar ha torr hud behöver jag smörja in mig efteråt. Välja ut rena kläder och torka kaklet tar också tid. Jo, jag brukar alltid torka kaklet efter duschen därför att vattnet i Gävle innehåller så mycket kalk att det lämnar vita fläckar på kaklet om jag inte torrtorkar det med en trasa. Jag tycker inte om fläckigt kakel. Jag har nyss duschat och torkat kakel.

Foto: Clark Little

Jag saknar havet. För även om jag inte tycker om att duscha så tycker jag väldigt mycket om att bada. Bada i havet förstås. Det får gärna vara massiva vågor som sliter tag och trycker ner. Det är så himla roligt att rulla runt i dem. Jag bra på att simma och dyka och jag lärde mig tidigt som barn under sommarloven i Grekland om kraften i de mäktiga vågorna. Jag minns en gång när vågorna hamrade ner och inte alls ville släppa upp mig till ytan utan jag fick följa med på en ordentlig åktur. Sedan förstod jag att jag måsta vara mer följsam och försiktig med vilka vågor jag ville krocka med och vilka det var bäst att dyka under och undvika. 

Graffiti

Jag tänker fortsätta måla på tavlan så fort molntäcket utanför glesnar upp så det blir lite ljusare här inne i lillrummet. Jag orkar inte stå i köket och måla idag. Jag sätter på någon dokumentär på någon playkanal eller youtube som jag lyssnar på medan jag målar.  Det är bra med dokumentärer eftersom man inte måste se dem utan man hänger med bra ändå genom att bara lyssna.

Nan Mason Amerikansk konstnär 1896-1982

Det är tur att jag trivs så bra med att vara inne. Jag kan få lite dåligt samvete när jag inte rört på storstjärten på ett par dar och inte fyllt lungorna med frisk luft. Men tiden går så fort när man gör saker som man tycker om så det känns ändå helt okej.

Andrew Lincoln

Jag känner mig tvungen att lägga upp en bild på den här snyggingen också eftersom det är ett inlägg med ett gäng svartvita foton. Det är bara att klicka på bilderna om man vill veta källorna. Rick Grimes i Walking Dead heter i verkligheten Andrew Lincoln. Hans egentliga efternamn var Clutterbuck men för att slippa bli förväxlad med en hobbit valde han att byta efternamn till Lincoln.

Astronaut med uggla på pannan. Så underligt. Jag har ingen aning om fotot är äkta. Men jag tycker att bilden är underbar oavsett om den är digitalt omgjord eller inte. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag, jag
Katt i solen
Katt i fönstret
Kattunge
Kattkramar

Jag målar och känner mig helt fokuserad på det just nu. Men jag vill dela med mig några kattkramar under tiden. Bildkällorna hittar du via mitt Pinterest.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: djur, vardag
Orange

Jag tillägnar den här söndagen till färgen Orange. Bilden överst är en detalj ur en målning av William Turner. Daria Kuznetsova har fotograferat fönster. Tredje bilden visar en man som färdas genom ett orange dis över Basshaunt Lake, Canada. Jag älskar verkligen de fluffiga molnen i lysande orange. Mönstret är mitt eget. Jag kallar det "Stitched" och det finns att köpa på society6 som exempelvis duschdraperi eller kudde. 

Jag har börjat måla på nästa alster. Det är inte mycket orange i den tyvärr. Mest blått. Men jag kanske ångrar mig. Får se.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: vardag

Det är konstnären Andreas Lie från Bergen i Norge som skapat detta magiska verk. Hans digitala konst och den här bilden inspirerade mig och jag bestämde mig för att måla lite skog och dimma. 

Jag gjorde på mitt vis förstås.  Först övervägde jag att ha en upp-och-nervänd skog jag också. Men jag tyckte att det passade min bild bättre att ha skogen i nederkant.

Redan tidigt kände jag att min tavla skulle heta flyttfåglar. Och varför inte. Flyttfåglar får det bli. Kvinnan hör till fågelflocken på något vis.

Jag har redan bestämt vad nästa målning ska vara. På ett ungefär i alla fall.  Synd bara att man inte har en bra plats att sprida ut sig på. Lillrummet är trångt och ganska mörkt. Köket är lägenhetens ljusaste rum men det blir snabbt rörigt där. Jag klarar inte av att skapa när det är stökigt. Jag hör till den pedanta sortens kreatörer, inte till den kaotiska konstnärsskaran.  Struntsak kanske. Fast jag tror att jag skulle få mer gjort i en ateljé. Och ju mer man målar desto bättre blir man på att måla. Hoppas jag. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: målningar
Footloose

Det är något speciellt med ungdomsfilmerna från 80-talet.  Den här filmen med Kevin Bacon och Chris Penn har charm och glöder av livsglädje. Filmen heter Footloose  En vanlig måndag blir lite bättre med lite 80-tal och dansfilm.

Footloose

Jag var lite förälskad i Kevin Bacon när jag var fjortis. (Kiefer Sutherland var också en idolförälskelse.) Chris Penn fanns inte med bland mina pojkidoler men han är väldigt söt i Footloose. Tyvärr lever inte Chris Penn längre. Han dog 2006. Droger och ett dåligt hjärta sägs vara orsaken. Synd. Jag tycker att han var en stjärna.

Det här är lite måndagspepp. Jag ler i alla fall stort när jag ser det här klippet ur filmen.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: film, videoklipp

Fem konstverk av fem olika konstnärer.  Jag tycker om alla verk nästan lika mycket. Möjligen går jag igång på den översta tavlan mest. Men alla har det. Flytet. 

Länkar till konstnärerna Paul JunoWout WerensteijnJacob-JugashviliPhilip Govedare och Samantha Keely Smith ... eller klicka på bilderna. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: konst

För en vecka sedan såg jag en gripande film, The boy in the striped pajamas. Det är en film från 2008 som jag missat att se fram tills nu. Jag faller pladask för de små pojkarna som finner varandras vänskap vid taggtråden som delar deras värld. För de åttaåriga pojkarna är den mörka verkligheten, det andra världskriget och de dödliga fasorna är lika ogripbara som taggtråden runt lägret. Den förbjudna vänskapen är oskyldig men den visar sig bli förödande. Om det är någon annan förutom jag som har missat den här pärlan så rekommenderar jag den varmt om du klarar av starkt skådespeleri och en förfärlig historia.

Jag vet att det är vår och att kvällarna blir ljusare och varmare. Men om du skulle vilja se på en bra film en regnig vårkväll har jag en lista på några av mina favoriter, både nyare och äldre filmer som fortfarande håller som förstklassig underhållning. 

The pianist

Liksom Pojken i randig pyjamas utspelar sig handlingen i Pianisten under andra världskriget. Den är minst lika gripande som den och minst lika fasansfullt bra som exempelvis Schindlers list. 

Thelma & Louise

Jag tror förstås att nästan alla har sett Thelma och Louise. Se den igen?

Pulp Fiction

Älskar, älskar den här knasiga  och underbara filmen. Fortfarande ganska unik i sin berättarteknik. Den är så spännande och så full med mustiga karaktärer och om man inte sett den flera gånger vilket jag har gjort så har man ingen aning om hur berättelsen ska sluta ... eller börja.

Groundhog Day

Måndag hela veckan heter filmen på svenska. Jag tycker väldigt mycket om  filmer där samma dag upprepar sig om om igen eftersom tiden fastnat i en loop och där den enda som förstår och genomlider samma dag hela tiden är huvudpersonen ... som i den här filmen är Bill Murray. Och som han liiider. 

I am legend

Det är absurt vad jag lockas av filmer vars handling utspelar sig i  en postapokalyptisk värld. Världens bästa serie The walking dead utspelar sig i en sådan grym verklighet. The Road har jag skrivit om tidigare.  I am legend är nästan lika bra och minst lika spännande.

The Lord of the rings

Förmodligen står Sagan om ringen -triologin överst på min favoritlista. Jag och Johnny har en filmhelg varje år då vi ser hela sagan om igen från början till slut. Nu har vi även Hobbitfilmerna att njuta av.  Jag har bestämt mig för att läsa Tolkiens böcker igen, för tredje gången. Det var länge sedan jag läste dem nu och trots att jag dyrkar filmerna så är de ändå inte riktigt så fantastiska som böckerna. 

Reservoir Dogs

Ännu en Quentin Tarantino film. Hela filmen utspelar sig i en lagerlokal/garage och ändå är den helt lysande. Jag skulle kunna nämna filmen Jackie Brown också. Också en av Tarantinos bästa filmer.

Forrest Gump

Jag läste boken Forrest Gump skriven av Winston Groom och blev besviken. Filmen med Tom Hanks som Forrest Gump är helt enkelt suverän i jämförelse.  En sak till ... Jag är så imponerad av den här grafiska postern. Med några rektanglar har man fångat kärnan av en hel film. Bänk, öppnad chokladask ... Jaa jag tänker direkt på Forrest Gump  "life is like a box of chocolate ... you never know what you're gonna get"

Gravity

Gravity, Vi såg den på bio, jag och Johnny. Jösses, det var non stop action i min smak och nej, jag fick inte träsmak som jag brukar kunna få av stolarna i biosalongen. Det var spännande hela tiden. 

Stand by me

Jag känner bara kärlek när jag tänker på den här filmen, Stand by me. De som inte har sett de här vännernas äventyr har missat ett guldkorn i filmhistorien. Nä ... inte ett korn utan en hel guldtacka.

Saving private Ryan

Andra världskriget igen. En underbar berättelse och en krigsfilm med soldater som har en annorlunda agenda än vad man är van vid.

Misery

Kathy Bates spelar Misery (Lida) och är fenomenal. Läskigare dam får man leta efter.

Charlie and the Chocolate factory

Härlig historia även om jag tycker att de musikala bitarna av filmen kan vara lite jobbiga. Men chokladbitarna däremot, de  smälter i munnen ... eller jag inbillar mig det.  Jag har en dröm om att få stiga in i chokladfabriken och börja äta, smaska och smaka på allt.

Cast Away

Ännu en film med Tom Hanks.  Cast Away. När jag som barn läste om Robinson Crusoe, skeppsbruten och ensam på öde ö blev jag såld. Det här är en liknande historia med en lysande skådis. Och slutligen över till något annat . Årets Robinsson. Jag tittar och tycker att de har lyckats med idén Robinsson Love Edition. Jag gillar dokusåpor men ser inte så många sådana längre förutom en speciell dokusåpa som jag följer slaviskt. Survivor. Det är den amerikanska versionen av Robinsson och det är det mest framgångsrika underhållningsprogrammet i amerikansk television genom tiderna. Jag är galen i Survivor som är inne på sin 30'e säsong. Jag har sett alla säsonger två och vissa tre gånger. Vinnaren får en miljon dollar. Det svenska Robinsson är som ett barnprogram i jämförelse med Survivor.  Det sociala spelet och interaktionen, pakterna och lögnerna, alla listiga manöver är så roliga att se. Så ni som inte vill vara ute i vårsolen eller umgås med verkliga personer och inte heller se på film kanske vill se Survivor? Vad vet jag?

Alla länkar till de fina bilderna kan du hitta på Pinterest.
 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, film
Ur filmen Song of the sea
Ur filmen Song of the sea
Ur filmen song of the sea
Ur filmen Song of the sea
Ur filmen Song of the sea
Ur filmen Song of the sea
Ur filmen Song of the sea

Song of the sea är en vackert animerad film. Jag älskar den magiska stämningen och vill tipsa alla föräldrar som har mindre barn hemma om den här gulliga filmen. Jag såg Song of the sea trots att jag inte har barn. Tyvärr blir jag inte förtrollad av handlingen i den enkla sagan utan jag såg filmen för de vackra bildernas skull. Jag slukade den med ögonen. Kanske tycker du liksom jag, att det går att bortse från berättelsen när teckningarna är så fina. I så fall kanske du också vill se den?

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: tips, media, film

Tala är silver och tiga är guld. Det fungerar bra i betydelsen att vi måste lyssna på varandra istället för att prata strunt. Men att tiga och inte säga någonting, aldrig visa vad man tycker eller ännu värre ... inte bry sig alls, då har man satt sig själv på pottan ... 

Jag har tagit av mig ögonbindeln men munkavlen är svårare. Jag är så arg på folk jämt. Dumma människor och egoister, mansgrisar, rasister och djurplågare. Överallt finns de. De som bär runt på sina värdelösa värderingar och aldrig ens reflekterar över varför de är så vridna. 

Här är en länk till en tjej som säger vad hon tycker.  Heja Sonja talar om tiggeri och hon tiger inte.

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: omdiskuterat

På staffliet står en tom vit duk och väntar. Jag vill gärna ha en idé om vad jag ska göra innan jag börjar måla. Det händer att jag bara börjar utan att ha en aning om var det ska sluta men det brukar inte bli så bra för mig. Så eftersom jag nyligen upptäckt pinterest bestämmer jag mig för att inhämta lite inspiration där. Jag vet att pinterest knappast är en nyhet men jag har inte brytt mig om att undersöka dess enorma bildbank tidigare. Först ramlar jag på det här söta fantasifigurerna och jag skulle gärna vilja ha en egen samling hemma men det verkar som de bara säljs i Kina. Länkarna leder vidare till en sida som jag inte har tillstånd till att besöka.

De här stirriga mjukisarna dyker upp i flödet. Jag får lära mig att den här sortens kramdockor kallas Dust bunnies. Jag har i alla fall aldrig sett sådana fulsöta små skapelser tidigare och skulle jättegärna vilja ha en sådan här smutsig rackare som kompis.

Nu har jag hamnat i en kategori på pinterest där bilder på alla möjliga fulsöta saker dyker upp.  Den här finns att köpa på etsy.com för cirka 500 riksdaler. Jag vill inte ha den men någon annan kanske känner sig sugen?

Den här kaninen har Sue Beatrice gjort av gamla klockor.  Vilken läcker skapelse. Jag tycker den andas steampunk.

Från metallkonst hamnar jag bland textilkonst. Konstnären Annemieke Mein har gjort den här sköldpaddan. Jag fortsätter att häpna över alla fina bilder jag hittar på Pinterest och blir kvar där så länge att jag glömt bort min tomma vita duk. 

Kommentera gärna inlägget »
Etiketter: konst, konstigt

Kategorier

Arkiv

Senaste kommentarer

  • Marianne Ivarsson » Pappersblommor:  ”Jättefina blommor Jag är som dej, järnet när pysselandan faller på. ”

  • Alicia » Dött kött:  ”Bravo! Mycket igenkänningsfaktor i detta. Jag är också vegetarian med långsiktig..”

  • gt » Dött kött:  ”Mycket bra sagt!”

  • gt » Fina fynd:  ”mycket fina fynd, ser fram emot att fika med dom kopparna.”

  • Sofia » Fantastiska historier:  ”Jag kommer ihåg att jag läste talismanen på din rekommendation när jag var liten..”

  • Sofia » Nya glasögon och julstämning:  ”Fin du är i dina nya glasögon :-) <3”

  • Veronika » Ensam på Mars:  ”Protesten underskriven! Och twittrad vidare... KRAM!”

  • Veronika » Misfits, Walking Dead och en Spoiler Alert:  ”Ja du trodde rätt! Som det fans du faktiskt är ;)”

  • Veronika » Benjamin Goofy:  ”Underbara lille Goofy! Så mycket kärlek <3<3<3”

  • Erika » Kattens hus:  ”Går detta underbara katthus att köpa? Är det vinterisolerat? Tips mottages tacks..”