Benjamin Goofy

Det var höst när jag och min syster stannade bilen och plockade upp en katt som låg orkeslös vid sidan av vägen.  Vi åkte med den sjuka, såriga katten till en veterinär. De två första mottagningarna vi åkte till tog inte emot oss. På det ena stället backade veterinären och sa att han inte alls tog hand om hemlösa vildkatter. De kunde vara farliga. Hos Distriktsveterinärerna som var mer förstående fick vi komma in. Jag tog hem den lilla sjuka katten och under två veckor gjorde han inte annat än åt lite och sov.  

Sakta men säkert tillfrisknade han. Han var rädd för oss men vi klappade och smekte honom envist medan han åt mat. Till slut var han inte längre rädd för våra händer.  Den ängsliga kattkillen förvandlades till ett charmtroll som sjöng för oss på mornarna och som stal mat när han kom åt. Vi bestämde att han skulle heta Benjamin Goofy. Eftersom han var en mästertjuv som sprang iväg med vår frukostmacka om vi inte var vaksamma fick han efternamnet Svartenbrandt ( Efter den ökände rånaren.)

Benjamin Goofy ville alltid vara nära oss. Han var så glad och kärleksfull och han älskade att leka. Han jagade snören och bollar tills han blev utmattad.

Ett år senare blev Benjamin Goofy svårt sjuk. Det gick fort. Hans lilla kropp svällde upp och han kunde varken äta eller sova. Han hade den obotliga och dödliga sjukdomen FIP.

Det har gått några år. Jag tänker på Benjamin Goofy varje dag och saknar honom mer än jag någonsin saknat något eller någon annan. Han spred så mycket glädje den korta tid han fick leva. Jag har aldrig nämt Benjamin i bloggen tidigare men jag känner att jag borde skriva lite om honom för att hedra den fantastiska lilla katten ... trots att det fortfarande gör ont.

Etiketter: djur benjamin goofy

Kommentera gärna:

  • Veronika • 24 november 2015 22:26:19
    Underbara lille Goofy! Så mycket kärlek <3<3<3
  • Ja ... vår pojke Benjamin Goofy, så godhjärtad och kärleksfull. <3

    25 november 2015 23:33:38