Känsliga tittare varnas

Jag har blivit biten av en hund och först tänkte jag strunta i att visa närbilder eftersom det är äckligt. Men nu har jag ändrat mig och varnar alla som inte klarar av blod för bilden nedan. 

Jag gick ut från mataffären, "Willys", och var på väg till min bil. Vid en liten gräsplätt hade någon bundit sin stora hund i ett litet träd. Eftersom jag var tvungen att gå över en väg för att komma till min parkerade bil tittade jag efter bilar och lade inte märke till den stora hunden. Hunden varnade mig aldrig och jag såg honom inte förrän han satt tänderna i mitt lår. 

Rädslan var värre än smärtan men hjärnan registrerade åtminstone att hunden var fastbunden i det lilla trädet och så fort jag dunsade ner i asfalten och hunden släppte ålade jag mig undan, som blixten, utom räckhåll.

Hunden lade sig ner på gräsplätten och och såg fridfull ut.  Jag satt på asfalten och fattade knappt vad som hänt. Genom mina leggings trängde kött fram. Jag ville inte att det skulle välla fram mer så jag satt förrvirrad kvar.

Som tur var fick jag hjälp av en snäll och rådig tjej som ringde efter ambulansen. Fler kom och hjälpte mig. Från thaimatrestaurangen intill hämtade de en stol åt mig att sitta på och sedan gick de in i affären och bad personalen ropa efter hundägarna. Medan vi väntade på ambulansen reste sig hunden och gjorde ett utfall mot en cyklist. Sedan såg den snälla,rådiga tjejen till att ingen gick för nära hunden. Jag ringde till Johnny som kom farande på sin cykel ungefär samtidigt som ambulansen dök upp. 

Johnny och de andra väntade kvar vid hunden för att lämna vittnesmål till polisen som alltid tillkallas när någon blivit biten. 

Samtidigt som jag var på akuten dök hundägarna och polisen upp utanför mataffären. När jag ringde till Johnny berättade han att hunden tackochlov inte måste avlivas utan att hundägarna fick en varning. Han berättade också att hundägarna är våra grannar. Jag hade redan anat att det var grannarnas hund. Inte kul alls.

Johnny kom till akuten lite senare och med sig hade han ett par byxor och en snusdosa. Mina leggings låg i en sopkorg. Jag hade varit både byxlös och även snuslös ett bra tag. Efter 15 stygn och hela 5 timmar på akuten fick jag åka hem. 

Nu är jag tvungen att äta pencillin. Sist jag åt en kur fick jag nässelfeber. Jag kommer inte kunna jogga på ett tag heller. Det värsta är oron. Jag är inte arg på hunden men jag är orolig att något ska hända igen. Jag hoppas att våra grannar aldrig mer binder fast sin hund utanför affären när de går och handlar och jag hoppas att de söker hjälp åt sin hund. Det aggressiva beteendet kan inte vara normalt. 

Jag tänker på min lilla Olivia men jag tror att min smarta lilla kattflicka inte går nära en stor hund. Hon är definitivt mer uppmärksam än vad jag är. Men barn skulle kunna råka illa ut.  Riktigt illa om inte grannarna tar varningen på allvar.

Etiketter: jag

Kommentera gärna:

  • Elin • 19 september 2014 09:50:49
    Men fy vad otäckt! Jag tycker om hundar (har en egen) men de kan ställa till stor skada om de inte har kloka hundägare. Hoppas verkligen att de förstår det.
  • Jo, jag vet inte om de förstod hur dumt det var att binda sin hund med långt koppel utanför affären. Nu kan jag bara hoppas att de förstår.

    Om det var min hund skulle jag vara jätteledsen och rädd för att det skulle hända igen. Jag har aldrig sett att hunden fått röra sig fritt i deras trädgård, så jag antar att att de vet om att han är svårhanterlig.

    19 september 2014 18:15:58