Saker av värde?

Den här betongdamen har stått på samma fläck på fönsterbrädan ända sedan vi flyttade hit för några år sedan. Jag köpte henne från en nätbutik som inte längre finns kvar. Hennes värde är endast dekorativt, men eftersom hon stått där så länge så ser jag inte henne längre. Motsägelsefullt.

I en hylla står den här ikonen som egentligen ska hänga på en vägg och lysa upp Maria och barnet med den lilla nattlampan. Den hängde i mitt rum när jag var liten och jag gissar att den kommer från min farmor, Anastasia (som jag fick mitt namn av), som var religiös. Det är inte jag. Efter att ha varit fascinerad av livsåskådning och religion och efter att ha läst religionsvetenskap på Uppsala universitet i nästan 3 år känner jag mig alldeles mätt på religion, speciellt organiserad religion. Så i mitt ateistiska hjärta har den inget religiöst värde utan möjligen bara ett sentimentalt ... och kanske ett dekorativt ... Den är kitchig och den blänker.  

Den tredje lilla saken jag ska visa är min första katt. Att den varit älskad syns ju och att värdet är emotionellt är inte svårt att gissa. Man kan ju förstås säga att saker inte har något värde men att människor har det. Naivt sagt men delvis sant. För mig är det människor i min närhet som är värdefulla. Jag kan omöjligt älska och uppskatta människor helt förbehållslöst medan jag känner en närmast villkorslös kärlek till djur. Verkliga djur, inte mjukiskatter förstås. 

Etiketter: jag hemma prylar

Kommentera gärna: