Vardagsmörker

Jag tycker om mörkret som letar sig in. Ibland låter jag bli att tända lamporna eftersom jag inte vill förstöra den rofyllda känslan som skymningen ger.  

Jag byter lakan i sängen och lägger upp alla kuddar som Johnny helst skulle vilja slippa. Han brukar säga att  vi har för många och ibland slänger han kuddarna på golvet i protest, vilket är lönlöst. Man kan aldrig ha för många kuddar.

Etiketter: hemma

Kommentera gärna: